Jag och Hannah gick hem i spöregnet!
Heeeeej sötisar!!!
Idag kom Hannah hit! Vi har känt varan sen vi var 5,6år=käntvaran i 8,9år! Jaja. hon kom iaf hit. Och efter en stund tyckte vi att vi skulle gå till Globen. Så de gjorde vi. När vi gick var det solit och ganska varmt ute, så vi tog inga varma/regn-täta kläder me oss. Fast de borde vi ha tängt på! Men iaf: När vi kom dit så kollade vi i MÅNGA affärer. Eller ja, så många globen nu har (inte så många)... När klockan blev fem så började alla affärer att stänga! De va ganska mörkt ute. Jag sa:
- Ska vi gå hem nu eller? Efter som de börjar bli mörkt, och alla affärer börjar att stänga?
- Mm... Men de börjar inte att bli mörkt ute nu Linda. Klockan är bara fem! Jag tror mer på att de börjar att regna. Sa Hannah.
Gissa vem av oss som hade rätt!? Hannah såklart!!! De spö regnade. Och vi kunde inte va kvar i Globen efter som hela skiten stängde! Så efter en stunds tänkande, kom vi fram till att de ända bra alternativet var att gå hem i regnet. så vi börjar att traska på. För varje steg blir vi allt mer blöta. blötare, blötare, blötare, blötare och blötare. När vi gått ett tag så såg de ut som om vi duchat me kläder, smink, skor, och allt på! Vi övervägde att åka tunnelbana/buss. Men kom på att vi inte hade nåra pengar me oss (Hannah hade inga pengar på mobilen, så nån sms biljett kunde vi inte ta...). Så vi fortsatte att gå, effter som de var de ända braiga alternativet. Vi kunde ju inte stå där och bli ännu mera blöta än va vi redan va. När vi effter många om och men kom hem slutade de så klart att regna!
Mascaran satt vid munnen i stället för ögonen. Och mina vita skor hade blivit (bokstavligt talat nu) mörk grå. Vi tråkade håret och satte på oss torra kläder. Aldrig nånsin har de varit så skönt att få på sej torra kläder!
Jag är längst till vänster, och Hannah längst till höger. (På bilden.)
Idag kom Hannah hit! Vi har känt varan sen vi var 5,6år=käntvaran i 8,9år! Jaja. hon kom iaf hit. Och efter en stund tyckte vi att vi skulle gå till Globen. Så de gjorde vi. När vi gick var det solit och ganska varmt ute, så vi tog inga varma/regn-täta kläder me oss. Fast de borde vi ha tängt på! Men iaf: När vi kom dit så kollade vi i MÅNGA affärer. Eller ja, så många globen nu har (inte så många)... När klockan blev fem så började alla affärer att stänga! De va ganska mörkt ute. Jag sa:
- Ska vi gå hem nu eller? Efter som de börjar bli mörkt, och alla affärer börjar att stänga?
- Mm... Men de börjar inte att bli mörkt ute nu Linda. Klockan är bara fem! Jag tror mer på att de börjar att regna. Sa Hannah.
Gissa vem av oss som hade rätt!? Hannah såklart!!! De spö regnade. Och vi kunde inte va kvar i Globen efter som hela skiten stängde! Så efter en stunds tänkande, kom vi fram till att de ända bra alternativet var att gå hem i regnet. så vi börjar att traska på. För varje steg blir vi allt mer blöta. blötare, blötare, blötare, blötare och blötare. När vi gått ett tag så såg de ut som om vi duchat me kläder, smink, skor, och allt på! Vi övervägde att åka tunnelbana/buss. Men kom på att vi inte hade nåra pengar me oss (Hannah hade inga pengar på mobilen, så nån sms biljett kunde vi inte ta...). Så vi fortsatte att gå, effter som de var de ända braiga alternativet. Vi kunde ju inte stå där och bli ännu mera blöta än va vi redan va. När vi effter många om och men kom hem slutade de så klart att regna!
Mascaran satt vid munnen i stället för ögonen. Och mina vita skor hade blivit (bokstavligt talat nu) mörk grå. Vi tråkade håret och satte på oss torra kläder. Aldrig nånsin har de varit så skönt att få på sej torra kläder!
Jag är längst till vänster, och Hannah längst till höger. (På bilden.)
Kommentarer
Trackback
