Tankar om döden:
Helt sariöst nu: om man lever... var för ska man då dö? Då blir ju meningen med livet att dö, inte att leva och ha kul... Och om man nu bir åter född... Har man ju kompisar som kanske är en katt, orm, fågel, eller kanske en homosapien...? Men jag kanske är värsta fula apan eller nåt, eller min pappas, mammas, farmors systers kompis... Men alla säger ju att alla är "egna individer" och sånt. men då blir jag ju ingen egen indevid? Eller?
Eller ännu jobbigare: att ligga och gro igen i en kista nån anhörig betalar 6000kr. istället föratt den anhörige tar den billigaste kistan och har kul för rästen av pengarna.
eller vissa som vill bli ner frysta... Om dom lyckas väcka dom, kommer de ju va fett läskigt för dom: Man känner ingen, för att alla kompisar släkt och sånt är döda för länge sen...
Näe uch...jag vill bli brännd!!! (När jag är död.) INTE NU.
Jag tycker de här me döden värkar HEL konstigt.
De är nog därför så många människor är så rädda för döden. Föratt ingen säkert kan säga vad som händer när man är död...
puuuuuuuuuuuuss på er
//linda
See u later
